Gyokuro från Kiki - Smakprov

När jag var hos Kiki fick jag ett litet smakprov av ett Gyokuro som de inte vanligtvis säljer, eftersom det är för dyrt. Det ska vara odlat helt utan gödning och ingen bevattning heller, bara regnvatten. Försäljaren förklarade att den speciella smaken hos Gyokuro beror på aminosyror och att gödsel ökar mängden aminosyror och därmed ger mer av Gyokuro-smaken, så detta skulle vara lättare i smaken.

Den torra doften är lätt och söt, den varma doften uppvisar spenatliknande grönska. Jag har haft två sessioner med det här teet, en med och en utan Fredrik som sällskap. Båda bryggningarna skedde med 65-gradigt vatten, 1½ dl kanna och mer än täckt botten. Drycken blir mycket ljust gul, nästan färglös.

I min ensamma session hade den första bryggningen en lätt grönska med smak av smör. Den var ren, elegant och mycket god. Andra bryggningen hade mer gyokurosmak (den fick brygga längre). Teet var strävt på tungan och uppvisade en tung, murken grönska. Tredje bryggningen var ganska tunn och samtidigt mjuk och sträv.

I sessionen med Fredrik hävdade han att de torra bladen doftade som violtabletter och att den varma doften var typisk för japanskt grönt. Första bryggningen fick enligt Fredrik en djup, lätt grönska. Andra bryggningen kom vi överens om att den var sträv men mjuk. Jag hittade dock en god eftersmak som Fredrik inte fann. Tredje bryggningen var tunn men spenatig.

Allt som allt, ett gott gyokuro, lite tråkigt med en så tunn tredje bryggning. Det märks på blad och dryck att detta är lättångat vilket känns positivt.